åker äntligen till Serbien imorgon bitti. och här sitter jag. ett nervvrak och kan inte sova.
Daniel sötnos hjälper mig. på ett eller annat sätt :) första gången jag åker till där min familj kommer ifrån.
kommer bo hos mina kusiner, i deras hus. och jag är så jävla taggad. men jag kommer också åka dit med en tyngd på mitt bröst. jag och Simon Lindholm kommer aldrig hitta tillbaka igen. det har jag insett nu.
och jag kommer också åka flera hundra mil, utan att veta hur det kommer bli mellan mig och Nils. och jag kommer också åka och inte få träffa Fredrica på 2 veckor. jag kommer även åka, utan att veta något om "oss".
det är mycket jag kommer åka ifrån. men det ska bli skönt. släppa allting här. en vecka, en vecka med världens bästa släkt. massa fest. och hoppas att jag kan komma hem utan den här tyngden som vilar över mina axlar.

I'm here again,
A thousand miles away from you.
A broken mess,
Just scattered pieces of who i am. ♥

jag säger nu tack och hej. och hoppas ni får en bra vecka här i Sverige.
ja vet att jag kommer ha det bra iaf.

peace!